Maskinfektioner hos din häst: symptom och åtgärd

Vilka maskar förekommer mest?

I Sverige är stora strongylider, små strongylider (cyathostominer), spolmaskar, ändmaskar och botovilar de vanligaste parasterna hos hästar. Små strongylider är långt den största boven: de kan kapsla in sig i tarmväggen och släppas loss i stora mängder på våren. Detta är känt som cyathostominos och kan orsaka allvarlig tarmskada. Unga hästar upp till tre år är extra känsliga för spolmaskar, medan vuxna hästar oftare drabbas av strongylider. Att veta vilken mask din häst har är viktigt för rätt behandling.

Vanliga symptom på maskinfektioner

Symptomen varierar starkt beroende på maskart och allvarlighetsgraden på infektionen. Var uppmärksam på följande signaler:

• Vikt­förlust eller dåligt skick trots tillräckligt foder
• Matt, tjock eller uppsvälld mage, särskilt hos unga hästar (spolmaskar)
• Ihållande eller återkommande diarré, ibland med slim
• Klåda runt änden och att hästen gnuggar svansen (ändmaskar)
• Kolikliknande besvär utan annan tydlig orsak
• Minskad energi och nedsatt prestationsförmåga
• Synliga maskar eller masksegment i stallgödseln

När är symptomen ett alarmsignal?

Vissa symptom kräver omedelbar åtgärd. Akut cyathostominos åtföljs av allvarlig vattrig diarré, snabb viktnedgång och dövhet. Det kan bli livshotande inom några dagar, särskilt hos hästar äldre än femton år eller hästar som nyligen genomgått en stressig period. Kolik i kombination med högt maskantal — bekräftat via stallgödselsanalys — är också anledning att ringa veterinären samma dag. Vänta inte om flera symptom förekommer samtidigt.

Stallgödselsanalys: grunden för riktad behandling

Blindavmaskering är föråldrat. Resistens mot avmaskningsmedel ökar eftersom hästar i många år behandlades förebyggande utan att kontrollera om det var nödvändigt. En stallgödselsanalys (EPG-räkning, ägg per gram stallgödsel) ger inblick i maskmängden. Ett värde över 200–300 EPG kräver behandling. Låt även utföra ett larvtest för cyathostominer om din häst visar besvär på hösten eller vintern. Diskutera resultatet med din veterinär och föra register — i EquiSight kan du spara analysresultat och behandlingar i hästens journal, så att du över åren får en tydlig bild.

Avmaskering: medel och tidpunkt

Det finns tre aktiva substanser tillgängliga i Sverige: ivermectin, moxidectin och fenbendazol. Ivermectin fungerar bra mot de flesta vuxna maskar, men inte mot inkapslade larver. Moxidectin är effektivare mot dessa larver och används ofta vid högt risk för cyathostominos. Fenbendazol används mindre ofta på grund av ökande resistens. Behandla helst baserat på en stallgödselsanalys och kontrollera effekten 14 dagar efter avmaskering med en ny analys. Använd kalendern i EquiSight för att ställa in påminnelser för uppföljningsanalyser.

• Ivermectin: brett spektrum, tillgängligt som pasta eller gel
• Moxidectin: effektivt mot inkapslade larver, inte för föl under 4 månader
• Fenbendazol: kontrollera resistens via uppföljning efter 14 dagar
• Prazikvantel: specifikt för båndmaskar, ofta kombinerat med ivermectin

Beteshantering minskar maskmängden avsevärt

Medicin ensamt räcker inte. Maskägg överlever månader på betet. Rensa stallgödsel minst tre gånger per vecka från små betesmarker. Varvla betesmarkerna och låt parcelerna ligga tomma minst sex veckor, helst på sommaren när UV-ljus och torka förstör äggen. Begränsa antalet hästar till högst en häst per hektar på permanent bete. Att låta får eller nöt beta tillsammans hjälper: de tar upp häststens maskilarver som en återvändsgränd värd. Dokumentera betesplanering och stallgödselhantering så du kan jämföra år för år vad som fungerar för din situation.